Oj oj oj vad segt det är att komma igång med hästarna efter helgen. Hade tänkt åka en liten runda med Mysak men så fick jag ett så överaskande SMS från en jobbakompis som behövde prata av sig en del över en snabb kopp kaffe. Det blev både två och tre koppar och en snabb pratstund på drygt tre timmar! Den kärleken, den kärleken. Det roliga är ju att HON också pratar av sig till mig. Tänk om de kunde säga samma saker till varandra som till mig. Då skulle bröllopsklockorna ringa snart! Vänner betyder så mycket och nästa gång kan det ju vara jag som behöver prata av mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar