Det sägs att "Inget ont som inte har något gott med sig". Så är det även i fallet med min skadade fot. Nu får jag lite mer tid till att sy klänningarna Emelie och jag ska ha på oss på bröllopet vi ska på i början av Oktober. Och faktiskt kommer jag ta klänningarna till hjälp för att tvinga mig att vila och rehabilitera foten.
Jag har tänkt mig det så här:
Så länge jag håller på med Emelies klänning blir det ingen konditions träning alls för min del. Det kommer nog ta någon vecka eftersom jag ska göra om ett mönster en del så klänningen blir precis så som Emelie önskar sig. Idag har jag gjort första delen av livet och väntar nu på att Emelie ska komma hem från Eksjö för att passa in det så det sitter slimmat på henne.
När jag sen börjar med klänningen som jag ska ha på bröllopet kommer jag börja belasta foten lite mer med promenader och power walk. Först när min klänning är klar kommer jag börja springa lite lätt.Tidsmässigt tror jag att det kommer passa bra. Det gäller att skynda långsamt när kroppen ska läka en skada. För att inte tappa muskler kommer jag köra lite styrketräning och bålstabilitet med min swiss-ball och gummisnoddar, men det är också det enda så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar