Snart står vi inför en stor familjehögtid då Joel ska konfirmeras. Normalt sett brukar både far- och morföräldrar, fastrar och mostrar, kusiner och vänner komma. Nu har vi ett litet dilemma i vår familj. På Jonas sida är det många som är Jehovas Vittnen som tar avstånd från Svenska Kyrkan och våra ceremonier. Att några är vittnen och några inte är det är inget som tidigare har vållat oss några problem, tills nu.
För Joel är det en väldigt stor sak och det skulle betyda väldigt mycket för honom om hans älskade farmor, faster och kusiner kom och bevittnade hans konfirmation, precis lika mycket som det betyder för hans kusiner att Joel närvarar vid deras dop i Rikets Sal.
Jag har nämnt att Joel ska konfirmeras och att de givetvis är välkomna även att de inte är med i Svenska kyrkan. Vi respekterar naturligtvis deras val om de inte kommer, precis som vi alltid har respekterat att de inte firar jul och födelsedagar så som de respekterar att vi firar våra högtider. Det som nu är så jobbigt är att konfirmationen är en viktig sak för Joel med stor betydelse för honom. Det finns en risk att han blir både ledsen och sårad om hans kusiner, som står honom så kära, inte kommer. Som mamma vill jag naturligtvis skydda honom från det, men samtidigt måste man ju respektera andras tro. Hur ska jag göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar