Nehepp! Det blev varken ridning eller bebis idag. Sessan går oförskämt oberörd i hagen och kniper så den lille plutten inte ska trilla ut. Normalt sett brukar jag ha tålamod att vänta men nu börjar jag bli mer och mer otålig. Jag har till och med hotat med att om han inte kommer snart så ska han få det fulaste namn jag kan komma på. Men inte ens det verkar få Sessan att vilja föla. Hon vet säkert att jag kommer döpa honom till något vackert i alla fall.

Någon ridning blev det inte heller idag. Jonas har nämligen blivit sjuk. Vi är lite oroliga över att det är hans MS-sjukdom som börjat spöka lite. Han ligger i soffan hel orkeslös med fruktansvärd värk i hela kroppen. Så att följa med och försöka göra lite lättare sysslor var inte att tänka på. Barnen och jag fick hjälpas åt med att själva ta hand om alla gårdens djur. Med lite hjälp av morfar som var snäll och körde hem en foderbal. Vilken tur att man har en så underbar familj som hjälps åt i alla lägen. Kanske var det tur att det inte blev något föl idag trots allt...