Genom summan av energiutgifterna dvs basalomsättning, vardagsaktiviteter samt träning och tävling, kan man beräkna kroppens energibehov. Något helt tillförlitligt sätt att mäta energibehovet finns inte, men man kan komma ganska nära genom att jämföra resultaten från olika metoder.
Dubbelmärkt vatten
Dubbelmärkt vatten är idag den mest exakta metoden att mäta energiåtgången. Metoden lämpar sig när man under en längre period vill studera energiomsättningen. Det är isotopmärkt vatten som man låter försökspersonen dricka av. Metoden speglar vattenomsättningen och man tar ett urinprov vid försöksperiodens slut och mäter hur mycket av det isotopmärkta vattnet som försvunnit. Energibörbrukningen kan beräknas efter dessa värden. Metoden är ekonomiskt kostsam och används endast inom forskning.
KALOMETRI
Direkt kalometri
Med den här metoden mäter man i en kontrollerad kammare kroppens värmeavgivning och hör hemma på ett laboratorium.
Indirekt kalometri
Genom att mäta syrekonsumtion, koldioxidproduktion och hjärtfrekvens kan man beräkna energiåtgången.
Matematiska beräkningar
Med hjälp av matematiska beräkningar kan man själv beräkna sitt energibehov.
(Exempel på det kommer i senare inlägg)
ÖKAD ENERGIÅTGÅNG EFTER TRÄNING OCH TÄVLING?
Under de närmaste 24 timmarna efter avslutad aktivitet kan den basala metabolismen, BMR, vara förhöjd genom den ökade syrekonsumtionen och förhöjda kroppstemperaturen som ökad intensitet under träning och tävling medför.
Det är osäkert hur mycket energiförbrukningen ökar, men vissa påstår att för motionären kan det röra sig om 100 kcal eller mer. Siffran blir högre för elitidrottaren.
ENERGIÅTGÅNG
Aktivitet Energiåtgång Kommentar
Allmän träning 500-1000 kcal per Behovet är beroende på aktivitetens
och tävling timme tid och intensitet.
Tour de France 7000 kcal per dag Genomsnitt per dag för hela tävlingen
Maraton 2500-3000 kcal/lopp
Vättern runt 8000-10000 kcal/lopp
Vasaloppet 8000-10000 kcal/lopp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar