Ett frö är sått

Jag har sått årets första frö i min nya lilla fönster drivbänk. Jag har tänkt försöka mig på att odla lite paprikor i år. Det har jag aldrig gjort tidigare. När de små plantorna, som jag hoppas det ska bli, har grott och blivit lite större har jag tänkt mig att ha dem på vår glasveranda. Där är det ofta väldigt ljust och varmt på somrarna, så det borde fungera som ett växthus.

Jag har även köpt frö till tomater och halloween-pumpor som jag ska så. Men först måste jag köpa fler drivbänkar.

Det kom ett SMS

Jag fick ett SMS från min moster tidigare, där det stod:

"Dina hinderstöd är klara för avhämtning"

Oj! Jösses! Det hade jag helt glömt bort! Det är ju nästan ett helt år sedan som jag frågade hennes man om han kunde göra mig några snygga hinderstöd till min hinderpark! Han är så duktig på att snickra och gör så fina trädgårdsdekorationer. Just då hade han inte tid, men nu under vintern har han tydligen fått tid över och gjort några till mig. Jag gav honom helt fria tyglar om han ville göra med eller utan infångare. Och eftersom jag inte haft en tanke på dem så vet jag inte hur han har gjort dem. Nu är jag riktigt nyfiken. Och gissa vem jag ska åka och hälsa på under påsken...

Så förkyld

Urk! Blä Och Fy!

Snacka om ordentlig förkylning. Det känns som om jag har ett rivjärn i halsen och halstabletterna hjälper inte. Jag har hostat hela natten och knappt kunnat sova något.

Om inte Joel hade haft Prao nere på jobbet även denna vecka så tror jag att jag hade valt att vara hemma idag, men han skulle troligen slå ihjäl mig om jag blev sjuk just de här veckorna. Och jag kan förstå honom. Han trivs verkligen och så har han ju faktiskt fått jobb på bruket över påsklovet. Inte kul om jag då skulle bli sjuk och ge honom problem att ta sig dit.

Det blir att ta med en karta Alvedon och en påse halstabletter och klistra på ett smile.

Fel räknat!

Ja, något mattegeni har jag väll aldrig utgett mig för att vara, men nog borde jag ju ändå kunna räkna ut när våra ston ska föla. Men inte då. Trots att jag gjort det så många gånger innan så har jag troligen lyckats räkna fel på 6-8 veckor! Jag har under hela vintern varit övertygad om att Lina ska föla under Juni månad, troligen runt midsommar. Men så upptäckte vi igår kväll att hon har tydligt börjat sätta juver. Hmmm. Är inte det lite tidigt? Jag tog fram min almanacka sedan förra året och började leta. Och där står det att den 31:e maj släpptes Rocky in i hagen till Lina och Sessan. Rocky betäckte ju Lina direkt efter bara någon timme, så om nu det tog med en gång så borde hon ju föla redan i början av maj. Fortfarande skeptisk till min uträkning tog jag fram min handbok när den gäller fölning och kollade när det är vanligast att det dräktiga stoet börjar sätta juver. Trots att jag vet det så väl, vill jag se det skrivet i en bok. Och där stod det, ca en månad innan fölningen börjar stoet sätta juver som sedan växter ju närmare den stora dagen man kommer. Alltså kommer det första fölet redan i maj. Och om man tittar på Linas mage så är den ganska rund redan nu...

Vårtecken!

Titta vad jag hittade i en av våra rabatter!!!

De små mini-påskliljorna som jag planterade förra året har börjat leta sig upp ur marken.

Sakta men säkert kommer det ena vårtecknet efter det andra och hoppet om att det än en gång ska bli sommar och varmt ute, växer sig allt starkare för var dag nu.

Så himla härligt!

Dagens arbete

I dag jobbade jag Rocky i longerlinan igen. Han jobbade på bra mycket bättre än förra gången, trots att han då och då fick fnatt och gjorde ett antal språng med "skolorna över marken".

Det bästa med dagens arbete var att han inte stannade och ryggade undan när jag ställde lite mer krav på honom.

Han sökte sig flera gånger framåt-nedåt och trampade ganska bra med bakbenen. Han börjar vänja sig vid Pessoa-selen nu och både han och jag börjar trivas med att arbeta med den. Eftersom Rocky ännu inte är så van vid den har jag valt att spänna den både löst och lågt under magen mellan frambenen.

Jag avslutade arbetet lite tidigare än vad jag tänkt mig, eftersom han var så duktig och gick så som jag önskade mig.

I morgon kommer han att få en vilodag eftersom jag ska följa med Joel till skolan på utveklingssamtal på kvällen. Men på tisdag blir det åter igen arbete för min älskade Stjärna.

GRATTIS EMELIE!!!!

I dag fyller min lilla tjej 12 årFast många tror att hon redan är tonåring. Hon både uppför sig och ser ut att vara minst 14 år. Men lilla stumpan du har ett helt år kvar tills du är tonåring på riktigt. Än får du allt vara min lilla tös ett tag till. Men ett stort Grattis till dig från mamma i alla fall. Jag älskar dig!

Födelsedagsbarnet dekorerade tårtan själv.

Chambon och Gogue

Chambon: Är en hjälptygel som man använder vid longering, den hjälper till att få hästen att söka sig framåt genom tryck på hästen nacke och bett. Chambonen fäster man mellan frambenen i en longeringsgjord och sedan upp till ett nackstycke där det finns en ring på varsin sida, genom ringen och sedan ner till bettet.

Goguetygel: Fungerar på samma sätt som en Chambone men används vid ridning istället. Den verkar genom tryck på både hästens nacke och bett, men hästen kan sträcka huvudet och halsen framåt och neråt utan att hindras av hjälptygeln.

Jag själv har ingen egen erfarenhet av varken Chambon eller Goguetygel och därför har jag ingen åsikt om ifall de är bra eller inte.

Källa:Hästen

Mina tidigare inlägg om olika hjälptyglar:

*"Hjälptyglar eller inte
?"

*"Martingal - en säkerhet"

*"Inspänningstyglar"

*"Halsförlängare"

*"Pessoa-sele"

*"Gramantygel - flexibel och stark"

Vad duktig han är!

Joel får så mycket beröm av killarna på jobbet. Han är noggrann och flitig med det han får göra. Han har bland annat fått renovera en vagn åt Underhåll och även göra en ställning åt ett par killar på renseriet som de kan lägga "pirren" på utan att behöva stänga av den. Tom-Erik beskrev lite snabbt hur Joel kunde göra. Joel gjorde däremot ställningen helt själv, från att såga till delarna till att svetsa ihop dem och till sist måla den. Tommy och Benny som hade beställt den blev både nöjda och imponerade av att Joel gjort den. Inte dåligt av en kille på knappt 15 år som inte svetsat innan PRAO:n.

Jag är så stolt över honom!

Gramantygel - flexibel och stark

Gramantygeln är fäst mellan hästens framben i sadelgjorden och löper upp genom tränsets bettring, vidare till ryttarens hand. Ryttaren rider med andra ord på dubbla tyglar och har samma tygelfattning som vid ridning på kandar.

Gramantygel är en väldigt "stark" hjälptygel och bör endast användas av erfarna ryttare.

Gramantygel är den hjälptygel jag själv använder mest vid ridning eftersom det är lättare att släppa efter på hjälptygelns inverkan då jag avgör med hjälp av min hand hur hårt inspänd hästen ska vara. Dock är det inte ofta jag tar hjälp av gramantygeln. Oftast endast för att visa hästen hur jag vill att den ska gå, eller om det är en häst där jag riskerar att hamna i en situation där det lätt blir "tjaffs" och bråk med hästens mun.

Jag har fått lära mig av min tränare att rida på gramantygel och har ofta någon medhjälpare med mig som hjälper mig att hålla koll på så hästen inte blir överböjd i nacken. Det är en stor risk att man skadar mer än gör nytta om man inte är försiktig med gramantygeln och gör fel. Är man som ryttare osäker och oerfaren ska man inte använda gramantygel utan instruktör. Då är det bättre att välja halsförlängare som fungerar i princip som en fast gramantygel, men utan dubbel tygelfattning.

I väntans tider

Vår kossa Petronella har börjat fylla i sitt juver idag. Troligen kommer hon att kalva innan helgen. Det är så härligt när alla djurens små bebisar börjar komma på våren. Varje år är det lika spännande och glädjande när kalvarna föds.

Longering

Rockys arbete idag blev longering med Pessoa sele för första gången. Ganska läskigt att ha något bakom benen tyckte Rocky i början men efter en stund vande han sig.

Som vanligt när jag börjar ställa lite mer krav på Rocky tappade han framåtbjudningen och började rygga istället för att gå framåt. Men efter en stund ändrade han sig och valde att lägga ur backen.

När han hade jobbat en stund började han jobba med fullt acceptabel ryggverksamhet.

Tyvärr blev började det mörkna för mycket för att jag skulle kunna få något fint kort när han jobbar som bäst.

Stolt mamma

Tompa och Leffe undrade om Joel alltid var så snäll, trevlig och energisk som han visat sig vara under PRAO:n. Jag kan bara konstatera att han verkar vara sig själv. Och det glädjer mig som mamma att han är omtyckt av sina handledare.

Pessoa sele

Mitt senaste tillskott av hjälpmedel för longering är en s.k Pessoa sele. Selen löper från longergjorden genom tränsets bettring, bak runt rumpan och på så sätt "ramar in" hästen så den jobbar aktivt bakifrån och framåt.

Man kan variera selen på flera olika sätt och på så vis ändra om man vill träna hästen i låg eller hög form.

Jag har inte använt den så mycket ännu men de gånger jag har haft den är jag väldigt nöjd med den och även hur hästen har jobbat. De första gångerna har jag varit väldigt försiktig och låtit hästen vänja sig vid att ha något runt rumpan.

Hos "Tävlingsryttaren.se" hittade jag en väldigt bra beskrivning på de olika sätten att spänna pessoa selen. Jag rekommenderar varmt att ta en titt där.

Lycklig son

Idag har Leif låtit Joel pröva på att svetsa på PRAO:n Joel lös av lycka i kapp med svetsen. Frågan är vem som tyckte det var roligast. Leif eller Joel.

Kollat vägen

På vägen hem från jobbet igår, åkte Joel och jag förbi ridhuset för att kolla hur vägen såg ut. Den mesta av snön har smällt undan och det är inga problem att köra där med transporten. I och för sig kan det bli lite svårt i en av uppförsbackarna på grund av tjällossningen, men vi kan välja en liten omväg med mindre antal backar.

Det har gått ganska bra med min nedtrappning av rökningen (röker bara strax över en halv ask nu), så jag har lyckats spara undan till hyra av ridhuset två kvällar. Hejja mig! Så nu ska jag ta och kolla vilka dagar jag själv kan först innan jag ringer till Cajsa och bokar ridhuset. Jag ska nog försöka hinna med att lastträna Rocky någon gång innan. Det är ju så tråkigt om man har bokat en tid och så vill inte hästen gå på transporten.

Halsförlängare

Halsförlängaren används vid både longering och ridning för att hjälpa hästen att söka sig framåt-nedåt och anses vara en snällare variant av gramantygeln. Den är gjord i ett gummibandsliknande matreal och kallas ofta för "snodd". Halsförlängaren löper runt hästens nacke ner genom bettringarna. Halsförlängaren fästs antingen i sadelgjorden under magen eller i sidorna vid sadeln, och ska spännas så pass löst att den slutar att verka när hästen söker sig framåt-nedåt.

Så här tycker jag om halsförlängaren:

Vid longering:

Många använder sig av halsförlängaren när de longerar sin häst. Jag är själv lite tveksam till det, eftersom jag inte kan justera de båda sidorna så att hästen går ställd på volten. Jag använder mig bara av halsförlängaren i början när jag lär hästen longering så att hästen lär sig att ta stöd. Och då fäster jag den mellan frambenen och i sadelgjorden under magen.

Vid ridning:

Jag själv använder mig väldigt sällan av halsförlängaren när jag rider. Eftersom jag inte kan justera hur mycket den ska inverka på hästen under ridningen utan att göra en halt och sitta av för att justera.

Är man ovan som ryttare vid olika hjälpmedel är halsförlängaren ett bra alternativ att börja med, eftersom den slutar att inverka när hästen går i den önskade formen. Tyvärr ser jag allt för ofta ryttare som inte får sin häst att gå i rätt form utan halsförlängaren trots en längre tids träning. Därför anser jag att den felaktigt visar vad hästen och ryttaren kan.

Träna bålstabiliteten.

Jag har fått låna en pilatesboll och en instruktionsbok av Signe. Hon tycker bestämt att jag ska testa den för att stärka upp min stabilitet i bålen för att rehabilitera min ryggskada mer. Jag har länge gått och funderat på att skaffa mig en sån här boll men tvekat över om de är så bra som det påstås.

Jag provade att sitta lite på den redan igår framför TV:n och bara att sitta still var jobbigt efter en stund. Jag kände att musklerna runt min skada verkligen fick arbeta.

Om min bål blir stabilare och stadigare kommer säkert min ridning att bli mycket bättre också.

I kväll ska jag köra ett av övningsprogrammen för nybörjare som finns med i boken. Och om jag märker en skillnad så ska jag köpa mig en egen boll efter påsk.

Joel på jobbet

Då så har Joels PRAO-veckor på bruket börjat idag. Tompa skrev på tavlan vid stämpelklockan att Joel ska vara här så alla vet vem han är, och vad han gör här.

Ny omgång!

Då är det dags för jobbets andra omgången i stegtävlingen Motiomera!

Förra gången kom jag på första plats från vårt lag på Bruzaholms Bruk tätt följd av VD:n Lars. Hejja oss, Lasse!

Den här omgången har en av ägarna till koncernen, Malin, satt lite mer press på oss. Den som fullföljer båda omgångarna och dessutom förbättrar sitt personliga resultat från första omgången har blivit lovade en fin premie. Det är ju omöjligt Malin! När jag nämnde det till henne, fick jag till svar att jag får skaffa mig en häst till att rida varje dag. Och Lars blir väll tvungen att åka på två veckors skidsemester istället för en vecka. Som den tävlingsmänniska jag är vill jag ju verkligen vinna min premie och på något vis ska jag klara det. Men hur???

Inspänningstyglar

Inspänningstyglar är en hjälptygel som används vid longering. De består av antingen läder med en gummiring eller nylon med en elastisk del. Tyglarna fästs i tränsets bettringar och spänns sedan på sidan om hästen, antingen i longergjorden eller i sadelgjorden om man har sadel på hästen. De ska inte vara hårt spända utan lagom så hästen får förtroende att ta stöd mot bettet/handen. Personligen tycker jag bäst om de i läder eftersom de ger ett bättre stöd än de elastiska. När hästen har kommit lite längre i sin utbildning väljer jag att spänna insidan något kortare än den yttre sidan för att hästen ska vara ställd inåt i sitt arbete på volten. Inspänningstyglar är det jag använder mig av mest när jag longerar.

Vilken efterlängtad syn!

Äntligen börjar vår gräsmatta försiktigt titta fram under snön. Ett hopp tänds att det snart ska bli bättre underlag så vi åter igen kan rida ut med våra hästar.

Martingal - en säkerhet

Martingal är nog den hjälptygel som används mest utan att man tänker på att det faktiskt är en hjälptygel. Personligen vill jag egentligen kalla det för säkerhetstygel. Martingalen används vid ridning, och då framför allt hoppning, för att hindra hästen från att slå upp med sitt huvud och "nocka" sin ryttare.

Det finns två olika varianter på martingaler. Den vanliga löpande och den lite mer ovanliga fasta.

Löpande Martingal

Den löpande martingalen består av en rem som är fäst i sadelgjorden, träs upp mellan frambenen och som sedan delas i två och sätts fast i de vanliga tyglarna med ett par ringar. För att skydda hästen från att snubbla på martingalen när den är slak fästs den runt hästens hals antingen med en enkel rem, eller genom en förbygel eller en brösta.

Löpande martingaler har ingen effekt förens hästen höjer sitt huvud över den punkt som hjälptygeln börjar verka. Den stör alltså inte hästen när tyglarna hänger eller när den inte håller sitt huvud högt.

En löpande martingal spänns inte så hårt att den drar ner hästens huvud och till exempel hindrar hästen från att se sig för i ansatsen mot ett hinder, utan bara tillräckligt för att skydda ryttarens ansikte från hästens bakhuvud om hästen plötsligt slår upp med huvudet.

Den löpande martingalen används ofta på hopphästar. Den löpande martingalen är tillåten på de svenska tävlingarna enligt Svenska Ridsportförbundets TR.

Fast Martingal

I Sverige är fasta martingaler ovanliga. Den fasta martingalen fästs i tränsets nosgrimma istället för vid tyglarna. Den fasta martingalen är inte tillåten på de svenska tävlingarna.

Så här tycker jag om Martingal:

Som jag skrev inledningsvis klassas martingal till hjälptyglarna, men jag personligen vill hellre kalla den för säkerhetstygel eftersom den i första hand hindrar hästen från att slå upp sitt huvud och "nocka" sin ryttare. Eftersom martingalen inte inverkar på hästens form och är helt verkningslös när hästen inte slår upp med sitt huvud, anser jag att man gott och väl kan ha den på när man framför allt hoppar med den. Jag vill gärna ha en martingal på hästen när jag hoppar den redan vid 70 cm, man kan aldrig vara säker på när hästen tar i och gör ett "kråksprång" över hindren.

Jag hade för ett antal år sedan ett halvblodsto som gärna stegrade sig när vi red ut på skogsvägarna. Henne hade jag då en martingal på av ren säkerhet för min egna del, så att jag inte skulle slå i mitt ansikte i hennes bakhuvud när hon reste sig.

Snart 36 år

Mamma hittade idag min lilla docka som jag hade i min barnvagn när jag var liten bebis. Så roligt att den fortfarande är hel och fin. Den ska få en egen speciell plats i bokhyllan. Tack Mamma!

Fika i affären.

Idag när jag var till konsum för att handla blev vi bjudna på kaffe och våffla. Gott! Jag vill ha mer. Ska nog baka egna när jag kommer hem. Mums!

Hjälptyglar eller inte?

Ofta pågår det debatter om hur vida man ska använda hjälptyglar eller inte när man arbetar sin häst. Jag är av den åsikten att man ska naturligtvis sträva efter att ha så lite utrustning som möjligt på hästen. Men i rent utbildningssyfte tycker jag att man kan använda sig av olika hjälptyglar för att VISA hästen vad det är man menar. Särskilt om man, som jag har en häst som Princes, som blir väldigt frustrerad och stressad av att hon inte förstår vad jag vill. Hon blir mentalt blockerad när hon stressar upp sig och då är det ofta som hon inte förstår vad jag vill, trots att hon egentligen vet vad det är hon ska göra. Jag brukar då sätta på en hjälptygel och "visa henne vägen", och snart har hon lugnat ner sig och arbetar så som det är tänkt.

Däremot är jag starkt motståndare till att använda olika hjälptyglar för att tvinga hästen att gå i en speciell form. Då är det inget hjälpmedel utan snarare ett tortyrredskap. Och då har gramanen, halsförlängaren, inspänningstyglarna eller vad det nu är man använder mist hela sin poäng.

Vad som är viktigt är att man är medveten hur hjälptyglen fungerar och hur den ska användas. Detta ska man lära sig med hjälp av en instruktör som är med och övervakar och lär ut hur den ska brukas. När man kan det bör man ha någon med sig som står på marken och tittar på hur hästen jobbar. Det är inte alltid så lätt att se det själv från hästryggen om man inte är i ett ridhus med speglar förstås.

Jag anser också att man ska variera mellan olika hjälptyglar och inte köra fast sig på en enda, och helst inte använda hjälpmedlet två dagar i rad. Det är med hjälptyglar precis som med allt innom ridning, variation är A och O.

När det gäller longering är jag av den åsikten att man SKA ha någon typ av hjälptygel för att hästen ska arbeta rätt. Att longera utan någon typ av inspänning är för mig helt meningslös, hästen kommer bara springa runt som den vill och det enda man uppnår är att hästen får motion. Och då anser jag att man lika gärna kan låta den få gå i hagen och leka med sina kompisar i flocken eller bara ge sig ut i skogen och "skogsmulle-rida", eftersom longering faktiskt sliter en del på hästens leder.

Jag kommer framöver göra en liten "artikelserie" där jag skriver om de olika hjälptyglarna som jag använder mig av och vad jag tycker om dem.

Storstädning

Min skurmaskin på jobbet har gått sönder. Så nu passar jag på att storstäda i de allmänna utrymmena. Det behövdes kan jag lova. Trots att Brusaholms Bruk AB är ett av sveriges renaste gjuteri.

Dra ner

Okej. Nu har jag bestämt mig. Jag ska minska på antalet cigg som jag röker varje dag. Normalt röker jag en ask om dagen dvs 20 cigg, men igår blev det bara 12 st! Oj vad stolt jag känner mig!

Kattgodis

Eftersom våra katter är duktiga och jagar möss är risken ganska stor att de får inälvsparasiter. Idag har de fått var sin tablett med köttsmak. Rena godiset. Jag klarade mig från att bli varken biten eller riven. Vilken tur.

Jobbigt...

Stackars min kisse. Han tog ut sig totalt på mitt träningsredskap "Leg Master". Eller så var det det att han hittade en liten gnutta sol just där...

Huvudvärk

Vaknade med en sjungande skallvärk idag. Inte så konstigt med tanke på att jag lyckades köpa koffeinfritt kaffe igår. Gissa om det var ljuvligt att komma till jobbet och få en kopp med riktigt gott kaffe.

Få fler besökare till din blogg!

Alla vi som driver bloggar vill ha så många besökare som möjligt in till just sin sida. Jag tänkte tipsa lite på vad jag gör för att få så mycket trafik in hit som möjligt.

Först och främst är det viktigt att vara ärlig i det man skriver. Det gör bloggen trovärdig. Mår jag dåligt en dag så skriver jag att jag är det. Mina läsare ser då att jag är en helt vanlig person med bra och dåliga dagar. Gör jag ett inlägg om någon debatt jag läst, så skriver jag att det här är min åsikt och så här gör jag. Hittar jag en intressant artikel som jag vill dela med mig av så talar jag om vad min källa är. Då vet mina läsare att det inte är något jag har tagit ur tomma luften.

För att det sa bli intressant att återkomma till just min blogg, försöker jag göra mellan 3-5 inlägg varje dag. Då händer det något hela tiden och chansen att läsarna får läsa något nytt ökar. Eftersom jag jobbar heltid och även har en fullspäckad fritid så hinner jag inte sitta vid datorn så ofta. Däremot när jag gör det så skriver jag flera inlägg på en gång och schemalägger dem. För att uppdatera vad som händer "just nu" så bloggar jag även via min mobil. Enkelt och smidigt, inte mycket svårare än att skicka ett vanligt SMS!

När jag har skrivit något nytt försöker jag alltid att "Pinga" mitt inlägg på flera ställen. På så vis talar jag om att jag har skrivit något nytt i min blogg. På sidan "Svenska pinglistan" hittar du flera bra pingtjänster, lika så har bloggplus.se och bloggportalen.se bra pingtjänster som jag kan rekomendera.

Det finns även bra "trafikportaler" där man byter trafik med andra bloggare. Med hjälp av portalerna kan man lätt dubblera sitt antal besökare och läsare. De jag kan rekomendera är bloggplus.se och Traffic Exchange, två sidor där du surfar runt automatiskt och inte behöver klicka vidare till nästa sida. Tre andra portaler där man byter besök mot besök som jag kan rekommendera är: Bloggtrafik.nu, Mer-Trafik!, och Nextblogg.

Ny hästförsäkring.

När hästen blir sjuk kan det bli riktigt dyrt. Det vet nog nästan alla hästägare vid det här laget. Är det då så att det krävs en buköppning kan det kosta upp mot 100 000 kr. Det här har försäkringsbolaget Folksam tagit fasta på och erbjuder nu en försäkring för detta. Det är många kunder som har frågat efter ett skydd mot detta om det värsta skulle inträffa. Den här typen av skydd kostar strax under en krona om dagen. Ganska billigt om man tänker på vad det skulle kunna kosta.

Källa: Mailbox.se

Vårtecken!

Äntligen har det första vårtecknet visat sig för i år!

Prinses har börjat fälla sin vinterpäls ordentligt. På bara tio minuter hade jag borstat henne så att det låg en stor hög med päls på golvet. Man kunde nästan tro att jag varit framme med klippmaskinen. Hon är så´n min lilla Sessa. När hon fäller så släpper hon nästan alla täckhåren på en och samma dag, någon dag senare tappar hon all underull och till sist är det bara lite kvar av vinterns tjocka päls. På bara en vecka har hon gått från ruggig vinterhäst till en vacker sommarhäst. Så skönt det ska bli.

Nu är det bara att vänta på att de andra fem ska börja fälla. Tur att de inte gör det alla samtidigt...

Tog stöd

Idag longerade jag Rocky. Det är inte mycket annat som går att göra pga det hala underlaget. Han jobbade bra med gummisnodden och tog ett fint stöd i bettet. Jag är riktigt nöjd med honom i dag.

Gör allt för sol

Idag fick jag mig ett gott skratt på jobbet. Någon av killarna har tagit en stol från matsalen och klättrat upp i en snöhög och suttit och njutit av den första vårsolen under en rast.

Vill inte mer nu!!!

Nu är jag trött på det här! Jag vill inte ha vinter längre. Normalt brukar jag försöka njuta av varje årstid. Istället för att se problem så försöker jag hitta olika möjligheter. Som nu den här vintern har jag tagit tillfälle i akt och utnyttjat snön till att styrketräna hästarna genom att rida i den djupa snön på åkrarna. Hästarna har älskat det.

Nu däremot börjar jag bli ganska trött på det här. Solen har börjat smälta undan snön på dagarna, men på nätterna är det fortfarande minusgrader som gör att det fryser och blir is överallt. På både stallplan och vägarna är det blankis. Snart går det inte ens att leda ut hästarna till deras hage. Och rida är inte att tänka på. Småvägarna är även de täckta av is så jag kan inte ens lasta hästarna på transporten och åka till ridhuset och rida.

Möjligen skulle det gå att komma ut på vår närmaste åker om man går över vår tomt. Men sen är det så tjock skare att jag är lite orolig för att hästarna riskerar att skada sina ben om jag tar ut dem där.

Nej nu vill jag att det ska bli sol, värme och vår!

Tack Morsan!!!

Så då var Joels raggsockor färdiga. Trots att jag inte hade en aning om hur jag skulle göra för att få dit en text innan jag började med dem så lyckades jag efter att provat mig fram. Längst upp på skaftet står det "GONZ", vilket är Joels smeknamn här hemma.Nu är inte Joel hemma den här helgen, utan likt andra tonåringar är han med kompisar. Men jag kan för den delen höra honom säga: "Tack Morsan!"

Grimma eller inte grimma?

Ofta får jag höra diskussioner om hur vida man ska ha grimma på hästen i hagen eller inte. Jag tror inte att det finns något rätt eller fel i den här frågan, utan det är snarare situationen som får avgöra det. Vi har grimmorna på under vintern för att underlätta vid in- och utsläpp i första hand. Men även för att göra det enklare om någon häst skulle smita ut ur hagen. Då kan det vara skönt att grimman redan sitter på hästen. Många påstår att hästen kan skada sig lättare om den har grimman på sig. Och ja visst är det så - teoretiskt. Om hästen tex skulle fastna med sitt ben i en annan hästs grimma så är det inte att grimman sitter på hästen utan att det är en dåligt anpassad grimma som är den största risken. Att lädergrimmor skulle gå sönder lättare än nylongrimmor om olyckan är framme tror jag inte riktigt på. Det har inte något att göra med ett specifikt matreal att göra utan kvalitén på grimman i fråga. Om man vill vara på den säkra sidan kan man enkelt göra en säkerhetsanordning själv på grimman.

Genom att knyta ett hushållssnöre i bomull som man sätter haken i istället för i grimmans ring. Om hästen skulle fastna och få panik går snöret av och hästen "tappar" grimman utan att grimman i sig går sönder.

På sommaren däremot går våra hästar utan sina grimmor i hagen. Mest för att det blir så fula märken i pälsen och för att de är ute hela dygnet. De går även i så stora hagar med mycket bete i, så intresset för att smita är ganska minimalt.

Sluta röka?

Jag är så himla sugen på att börja träna för instruktör varje vecka med Rocky till våren. Problemet är bara den ekonomiska biten. Det kostar ju en del. Det finns å andra sidan ställen som det går att hämta pengar på. Nämligen att låta bli cigaretterna. Problemet är att det inte är så lätt när suget sätter in. Men om jag skulle klara av att bara röka hälften av vad jag gör idag, så skulle det räcka till lektionerna som jag vill ha. Och skulle jag sen även klara av att stå emot min andra last, godis, så får jag även råd att hyra ridhuset en hel kväll i veckan för att träna själv.

Ganska enkelt för den som inte har mina laster, men desto värre när begäret sätter sina klor i en. Men visst vore det värt ett försök? Bara jag lyckas hitta den rätta motivationen någonstans...

Avmaska eller inte?

Många ställer sig frågan om man ska avmaska sin häst i förebyggande syfte eller inte. Därom tvistar de lärde.

Själv avmaskar jag inte om inte någon av hästarna visar att den lider av inälvsparasiter och efter att jag har gjort ett träckprov. Därefter rådgör jag alltid med veterinären innan jag avmaskar.

För att bekämpa parasiterna använder jag mig av så kallat växelbete med ett annat djurslag. I vårt fall blir det med nötdjur. Enkelt går det till så här: På våren släpps Kossorna ut i den hagen som hästarna gick i sist under hösten och hästarna släpps i kossornas hage. Därefter får kossorna gå till en hage som tidigare varit tom, hästarna går över i kossornas hage och hästarnas hage blir tom. När det är dags att byta bete får korna gå till den tomma hagen, hästarna till den där korna varit och där hästarna var blir det tomt. Så håller vi på hela sommaren.

Ibland får vi tillfälle till bete på "utmarkerna", dvs marker som ligger en bit bort från själva gården, och då sätter vi upp flyttbara elstängsel och släpper en del hästar där.

På det här viset får vi i det närmaste parasitfria beten både till nötdjur och hästar, och behöver inte avmaska någon häst i förebyggande syfte. Att avmaska bara "i fall att" är något som jag är mycket skeptisk till, med tanke på att parasiterna till slut riskerar att bli resistenta mot avmaskningsmedlen. Men givetvis om det finns behov så måste man avmaska!!!

Tribute to Milton. "Simply the Best"

Hittade en film på YouTube på sagohästen Milton.

Vem minns inte denna underbara häst?

Jag ryser varje gång jag ser den här filmen.

Avsnitt två - andra säsongen

I kväll visas andra avsnittet på andra säsongen av True Blood på SVT 1 kl 22.00.

Kommer Sookie och Jessica att ha sin tjejkväll i kväll? Och kommer Jessica bita Sookie?

Hua! Så spännande! Emelie och jag kommer garantera sitta som klistrade framför TV:n, precis som alla tidigare avsnitt.

Ingen kontakt

Vad är det för ett samhälle vi lever i egentligen? Att det knappt går att få en personlig kontakt med någon på försökringskassan eller skattemyndigheten eller liknande kan jag smälta. Men att det inte går att få prata med någon hos polisen är en sak som jag inte kan acceptera.

Saken är den att vi måste fixa ett pass åt Joel eftersom han ska åka på konfirmationsläger till Berlin i slutet på april. Trots att jag har varit inne på både skattemyndighetens och polisens hemsidor och kollat vad som behövs, får jag inte fram om han behöver ta ut ett personbevis innan eller om allt går att fixa direkt på polisstationen. Jag ringde tidigare till polisen för att få lite mer information, trodde jag. Det enda jag lyckades med var att komma till en datoriserad röst. "Vill du göra en anmälan - tryck 1, vill du lämna ett tips - tryck 2, gäller det passfrågor - tryck 3" Jag tryckte 3 och väntade. Jag fick lyssna på en datorröst som rabblade upp en massa information, och som sedan sa: " För att repetera - säg repetera, för att avsluta - säg avsluta" Eftersom jag inte varken ville repetera eller avsluta så sa jag inget utan satt och väntade på att bli kopplad till en livs levande person. Tror ni att jag blev det? Nix Pix! Samtalet avslutades!

Min tanke är nu om det är lika dant om man ska göra en anmälan när det har hänt ett brott. Finns det någon person som tar emot eller är det en dator då med?