Halsförlängaren används vid både longering och ridning för att hjälpa hästen att söka sig framåt-nedåt och anses vara en snällare variant av gramantygeln. Den är gjord i ett gummibandsliknande matreal och kallas ofta för "snodd". Halsförlängaren löper runt hästens nacke ner genom bettringarna. Halsförlängaren fästs antingen i sadelgjorden under magen eller i sidorna vid sadeln, och ska spännas så pass löst att den slutar att verka när hästen söker sig framåt-nedåt.
Så här tycker jag om halsförlängaren:
Vid longering:
Många använder sig av halsförlängaren när de longerar sin häst. Jag är själv lite tveksam till det, eftersom jag inte kan justera de båda sidorna så att hästen går ställd på volten. Jag använder mig bara av halsförlängaren i början när jag lär hästen longering så att hästen lär sig att ta stöd. Och då fäster jag den mellan frambenen och i sadelgjorden under magen.
Vid ridning:
Jag själv använder mig väldigt sällan av halsförlängaren när jag rider. Eftersom jag inte kan justera hur mycket den ska inverka på hästen under ridningen utan att göra en halt och sitta av för att justera.
Är man ovan som ryttare vid olika hjälpmedel är halsförlängaren ett bra alternativ att börja med, eftersom den slutar att inverka när hästen går i den önskade formen. Tyvärr ser jag allt för ofta ryttare som inte får sin häst att gå i rätt form utan halsförlängaren trots en längre tids träning. Därför anser jag att den felaktigt visar vad hästen och ryttaren kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar