God morgon världen!

Gårdagen slutade lika underbart som den började.

När Joel och jag skulle ta in hästarna fanns bara Fjodor och Grållan i hagen. Lina och Sessan hade hamnat på åkern som vi stängslat bort från hagen. Joel och jag tog in Fjodor och Grållan först och gick sedan för att hämta de andra två flickorna. Vi tänkte att det är ju ingen fara det är ju bara att öppna till åkern och leda ut dem. Trodde vi. Nu var det så att det fanns inga handtag. De hade vi ju flyttat på till en annan hage. Ja, ja. Det är ju lugnt ändå. Vi tar ju bara ut dem i andra änden istället. Det var bara det att det fanns inga handtag där heller! Vi var alltså helt instängda. På något vis var vi ju tvungna att få in hästarna så vi letade i mörkret, efter ett ställe på staketet som vi kunde ta och haka av elrepet från stolpen och l

ägga repet på marken så hästarna kunde kliva över. Nu var det så att ingen av flickorna ville gå över repet i alla fall. Vi fick helt enkelt ta lite granris och lägga över repet så hästarna inte såg det innan de ville gå över. Äntligen var vi i alla fall inne i rätt hage. Om än längst bort. Nu skulle vi då ta oss tillbaka till stallet i mörker, utan ficklampa. Och jag som har så dåligt mörkerseende. Som tur är, är Sessan en klok och förståndig dam. Jag la m

in arm över hennes hals och lät henne visa vägen. När hon böjde ner sitt huvud visste jag att nu kommer det en gren och jag kunde akta mig samtidigt som jag varnade Joel, som gick bakom med lilla Lina.

Så kom vi till den värsta delen i hagen, med både lera och stenar, som vi var tvungna att passera för att komma till stallet. Om vi inte...

Istället gick ut på en åker som de får gå på och ut genom stänget, ut på landsvägen. Det är bara det att det skulle då bli ännu en omväg. Men alternativet är att snubbla i geggan. Något som varken jag eller Joel var så sugna på just då. Så vi valde att ta den längre, men troligen snabbare vägen.

Vi skrattade ganska gott åt det hela när vi ledde in hästarna i stallet. Från att ha haft 50 meter in från hagen, hade vi nu tagit oss runt närmare 5 ha istället. Vilken omväg det blev!

Ha det bra!