Time Out!!!

Kära läsare! Jag ber så mycket om ursäkt för att jag inte har varit inne och uppdaterat något sedan i tisdags. Jag har varit tvungen att ta en Time Out från många av mina åtagande. Där ibland låta datorn vara avstängd. Det märks på alla mail jag fått de här dagarna, 90 st!

Det har varit så nära för mig att utveckla "Utmattnings Syndrom", eller som det heter i folkmun "utbränd" eller "Gå i väggen". Jag gjorde det för 6 år sedan och det är inget roligt. Då märkte jag inte varningsklockorna och föll ihop totalt och blev sjukskriven i tre månader innan jag åter igen kunde börja jobba ett par timmar om dagen. Den första tiden gjorde jag nog inte så stor nytta utan var nog mest i vägen för min arbetspartner som tålmodigt jobbade vidare tillsammans med mig. Arbetsledaren jag hade då var så förstående och stöttade mig verkligen så jag kom sakta men säkert tillbaka till verkligheten igen. Men det tog tid ändå.

Om man en gång har varit drabbad av "Utmattning Syndrom", är det väldigt lätt att man faller tillbaka och får det om och om igen. Så har det varit även för mig, nästan. Jag är så lyckligt lottad att jag har en familj som bromsar upp när de ser att jag är på väg att klappa ihop igen. För felet med oss som får det här är att vi ofta engagerar oss i allt möjligt och lägger mer energi på olika saker än vad vi har. Och det stämmer verkligen på mig. Jag älskar när det händer något och att vara med och fixa med olika saker. Och jag ger allt 100%.

Den här gången märkte jag varnings signalerna själv i god tid och kunde dra i handbromsen direkt. Inte ens min familj har märkt några varnande tecken, trots att det har varit ganska tydligt. Jag har varit onormalt trött efter jobbet och haft väldiga humörsvängningar, glad-ledsen-glad-arg-glad. Däremot har jag inte alls varit trött på jobbet det minsta. Tvärtom! Jag har lagt 100% av min energi, och även kramat ur mig några sista droppar energi mot slutet av arbetsdagen. Ingen får ju märka hur trött jag egentligen är. Det är så man gör, döljer det för omgivningen.

Jag har nu verkligen tagit det lugnt och laddat om mina batterier igen. Sett över mina vardagliga rutiner och sett vad jag kan ändra på. För ofta behöver man inte sluta göra saker, utan det räcker med att ändra lite i sina rutiner. Jag hittade min lösning ganska enkelt genom att se över hur min situation sett ut de tidigare gångerna, vad jag gjort för förändringar och hur resultatet blivit. För min del är det så enkelt som att börja jobba klockan fem istället för sex. Det låter konstigt, men jag har alltid haft lättare för att vakna runt halv fyra än att kliva upp vid halv fem. Att gå upp halv sex och senare är som att vara en zombie hela dagen. Jag ska helt klart ändra mina rutiner på jobbet med en gång. Fast först ska jag ta några dagars semester nästa vecka och ladda om ordentligt. Ska bara jobba i morgon, eftersom det inte fanns någon vikarie som kunde hoppa in och lösa av mig.