Jag har sagt det förut. Och det tål att sägas igen. De är inte som folk brukar i Bruzaholm!
Säkert har fler än jag med mitt yrke varit med om att företagsledningen ser sig för mer än andra. Men så är det inte på Bruzaholms Bruk inte. Där är alla lika mycket värda. Oavsett om man som jag jobbar som städerska eller om man är VD eller ägare till en hel koncern så är alla lika betydelsefulla.
Ta bara som idag till exempel. Ekonomi ansvariga Susanne och jag tog vår dagliga promenad på lunchen. Vi möter då en av ägarna till koncernen som stannar sin bil och kör ner rutan och börjar prata och skoja med oss, hur det går för oss i vår stegtävling på MotioMera.se. Ja hon till och med säger till mig att jag får absolut inte rida så mycket för då är risken stor att vårt lag från Bruzaholm går om hennes lag från Mariannelund. Allt med glimten i ögat. För egentligen kämpar vi ju ändå mot samma mål i företagsjakten.
Så här är det hos oss. Jag har väll inte riktigt vant mig vid det. Trots att jag varit på företaget i 3,5 år blir jag lika förundrad över hur jämnställda vi är med varandra. Enligt mina tidigare erfarenheter är vi städerskor ofta något som kattfan släpat in. Helst ska vi inte synas. Men det ska synas att vi varit där. Men på Bruzaholms Bruk respekteras mitt arbete och mina uppgifter lika mycket som alla andras. Vi är alla, som VD:n sa en gång, av samma skrot och korn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar