lördag 30 januari 2010

God morgon alla där ute!

Nu är jag tillbaka! Vilken dag det blev igår!
Jag klev upp kvart över tre och var på jobbet redan klockan fem. Det var inte så farligt att kliva upp så tidigt egentligen. Förutom att jag möttes av en zombie när jag tittade i spegeln. Snacka om att vara blek med mörka ringar under ögonen. Jag hade passat bra på ett Halloween-party, kan jag lova! Det blev att lägga en ordentlig make-up med foundation, concealer, puder, mm. Jag brukar normalt bara ha lite mascara och kanske en ögonskugga till jobbet, men igår fick det bli lite till. Jag vill ju inte skrämma slag på mina pojkar.
Dagen flöt på bra och jag betade av allt som jag inte han med i torsdags bit för bit. Vid klockan två när de andra som börjat vid fem slutade, var jag nästan ifatt. Kvar hade jag bara det jag normalt gör mellan två och tre, och att köra med skurmaskinen i smältverket. Skönt jag skulle inte behöva jobba till klockan fyra. Trodde jag!
Rörmockaren hade varit under dagen och "fixat" mitt avlopp där jag ska tömma ut smutsvatten och rengöra min maskin. Jag hade en känsla att det inte skulle funka så jag tömde maskinen i verkstaden i alla fall, men tänkte att det ska nog gå att rengöra maskinen hos mig i alla fall. Ha ha! Vad jag bedrog mig! Det tog inte lång stund innan avloppsröret var täppt och vattnet trycktes upp i båda mina utslagsvaskar. Jag kan lova att jag drog en ordentlig ramsa, högt och tydligt, om vad jag ansåg om saken. Jag tror med all säkerhet att killarna i andra änden av lagret hörde vart enda ord från mig. Stackars Tommy, som kom och skulle skoja med mig precis när jag skickade iväg en salva med väl valda ord, vände och gick åt ett annat håll. Och lille Tobias som har sitt kontor runt hörnet... På något vis lyckades jag i alla fall få min maskin ren lagom tills klockan var fyra och vi skulle stämpla ut. Ryktet hade spritt sig att jag var riktigt förbannad och alla tittade försiktigt på mig. Skulle de våga säga något? Själv skojade jag som vanligt och hade inte den minsta tanke på mitt lilla utbrott tidigare. En av killarna sa att han trodde att jag inte kunde bli arg eftersom han aldrig sett mig vara det. Lite irriterad kanske. Nja... Så länge det inte flyger saker omkring är det ingen fara, var det någon annan som sa. Han hade tydligen fått ducka för en sopborste för två-tre år sedan. Det stämmer. Jag brukar inte bli riktigt arg så ofta. Inte så jag visar det i alla fall. Men inombords kan jag koka av ilska.
På vägen hem från jobbet stannade jag och handlade lite åt min mamma. Hon har så ont i sina knän att hon knappt kan gå ibland. Och jag kör ju ändå förbi affären så det tar mig inte så lång tid att hoppa in och köpa lite åt henne.
Väl hemma kände jag hur fruktansvärt trött jag var. Efter att jag druckit en kopp kaffe och tagit mig en cigg, gick jag upp och vilade mig en liten stund tills Jonas var klar med maten. Jag var fortfarande helt slut när vi ätit och jag hamnade i horisontalt läge i soffan en stund innan det blev dags att gå ut och ta hand om djuren. Sen när vi kom in försökte jag titta lite på TV.n men det blev God Natt ganska omgående för min del.

Sköt om dig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar