Doftkänsligt

När vi skulle ta in hästarna i kväll hamnade jag i en situation som lätt kunde blivit till en riktig frustration.

Först reagerade Rocky på något när jag skulle ta på honom grimman. Eftersom jag halkade till lite antog jag att det var det som gjorde att han skyggade bakåt något steg.

Men så när vi skulle hämta stona, som även ikväll hade sökt skydd för vinden i buskagen, skyggade Sessan kraftigt för min hand. När så även gamle Fjodor tvekade att låta mig sätta fast grimskaftet i grimman, tänkte jag att det måste lukta konstigt om mina handskar. Och mycket riktigt, det gjorde det. Jag kände doften genom mina handskar. Jag smorde som vanligt in mina händer med handkräm innan jag gick ut till stallet. Vad jag inte tänkte på var att det var ett nytt märke på krämen. Alltså luktade jag inte som jag brukar om mina händer. En obetydlig förändring kan man tycka, men för ett flyktdjur som hästen är så kan det i det vilda vara en förändring som betyder liv eller död.

GOD FORTSÄTTNING PÅ 2010!!!