Det första jag kommer att tänka på är min tid med min ryggskada. Hur jag fick slåss både mot Landstinget för att få rätt diagnos och behandling och hur jag slogs mot Försäkringskassan om min rätt till sjukpenning.
Hade det inte varit för min man Jonas, som själv har egen erfarenhet av ordentliga diskbåck, så hade jag troligen inte blivit röntgad på rätt sätt eftersom han verkligen krävde att jag skulle röntga inte bara ländkotorna utan även svanskotorna. Och mycket riktigt hade jag en disk som buktade ut kraftigt mellan kota L5 och S1. Något som mina läkare på vårdcentralen inte hade trott, trots att jag till och med kunde känna med fingrarna längs ryggraden hur det buktade ut.
Jonas hjälpte mig även att slåss mot Försäkringskassan så jag i alla fall efter 4 månader fick rätt till min sjukpenning. Det var tuffa månader utan inkomst och hade det inte varit för vårt lilla jordbruk skulle vi inte klarat oss.
Emelie köpte för egna sparade pengar, sin nya häst, Lina Alfhem, ett litet varmblodssto, av travtränaren och min goda vän Rolf Björge. Lina var redan som jag kallar det insutten, dvs hon hade haft ryttare på ryggen men var för övrigt totalt outbildad. Emelie började träna henne på våren och redan i Augusti gjorde de sin debut på tävlingsbanorna. En liten enkel klubbtävling i hoppning med Clear Round bedömning där de klarade rundorna galant. Redan en månad senare var de tillbaka och gjorde om samma bravur! Emelie började även att träna för Cajsa Lindqwist, dotter till min gamla tränare och mentor, Lars Lindqwist, när det gäller hästarna.
Emelie följde under våren med sin kusin Sandra till hennes lägenhet och skola i Linköping. där Sandra håller på att utbilda sig till frisör och stylist. Emelie fick pröva på att sitta modell på skolan och fastnade för det och har nu en önskan om att bli modell på riktigt. När hon kom hem från Linköping hade min lilla 11-åring förvandlats till en 14-åring i utseendet.
I höstas bar det av till storsta'n igen och då fick hon prova på att gå mannekäng på skolan. Även den här gången genomgick hon en förvandling. Den här gången från blondin till brunett. Självförtroendet hade stärkts otroligt även den här gången. Och min lilla docka är mer som en tonåring än en tjej i femte klass.
I September återgick jag till mitt arbete på Bruzaholms Bruk. Till en början jobbade jag bara
några timmar om dagen, men allt eftersom jag blev starkare i ryggen ökade jag upp tiden och i slutet av Oktober kunde jag åter igen jobba heltid. Jag hade naturligtvis fortfarande smärta kvar i ryggen och åt starka smärtlindrande mediciner, men efter ett tag avtog smärtan och medicinerna blev överflödiga. Jag hade blivit beroende av medicinen och kämpade mot abstinensen i flera veckor innan jag kunde säga att jag inte längre var beroende.
Under hösten startade jag även den här bloggen. Till en början var det mest tänkt att jag skulle
ha den som en dagbok över vad jag gjorde med alla våra hästar, men snart blev det en dagbok
över hela mitt liv och min vardag. Antalet besökare ökade stadigt och det blev bara roligare för varje dag att berätta om allt som händer. Tack för det kära läsare!
Ja, det var väll i stora drag vad som hände under 2009. Kanske inte så mycket, men det har varit väldigt intensiva händelser för mig personligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar