Jag klarade det!!!

Jag gjorde det! Jag klarade mitt delmål idag!

Att springa 5 km non stop! Och det nästan två veckor fortare än vad mitt träningsprogram sagt!

Tjo ho! Vilken lycka!

Emelie ville inte följa med ut och springa idag och jag vill inte tvinga henne. Så jag tänkte att då gör jag ett nytt försök med lördagens träning som blev avbruten av ett telefonsamtal från min Joel, det var ju hans första kväll i egen lägenhet.

När jag ändå skulle springa ensam ikväll så tänkte jag att det är lika bra att passa på och testa ordentligt hur jag ligger till med träningen. Så jag ställde mobilens timer på 26 minuter som var sagt i programmet och började springa längs asfaltsvägen mot Kråkshult. Min tanke var att springa tills timern larmade och se hur långt jag kom. Jag fick till ett bra tempo som jag kände att jag kunde ligga i ganska länge. Och det gjorde jag! När timern larmade hade jag bara en kurva och en raksträcka kvar till 5 km, så snabbt ställde jag in stoppuret och tog tiden den sista sträckan. En och en halv minut, plus de 26 minuterna blev då till slut 27 min och 32 sekunder! Det ger ett km-tempo på 5:30! Det är 26 sekunder/km fortare än vad jag tagit mig runt Bruza 5km, men då har jag ju gått i de värsta backarna.

När jag hämtat andan lite vände jag hemåt igen. Jag hade ju 5 km tillbaka också. Men dem tog jag jag det lite lugnare med. Helt utan tidspress eller andra krav på mig själv varvade jag med att gå i ett raskt tempo, jogga lite lätt, körde lite fartlek, och bara njöt av den sena sommarkvällen och att jag nu klarar springa 5 km utan några problem.

Jag kan inte beskriva vilken känsla det är att jag klarat mitt första del mål mot milen! Jag är så himla nöjd med mig själv just nu.

Jag tycker faktiskt att jag är värd en liten medalj från mig själv till mig själv idag!