söndag 21 augusti 2011

KROPPENS ENERGIBILDNING

För att kroppen ska kunna utnyttja energin från kolhydrat, fett och ibland protein i maten, måste det omvandlas till adenosintrifosfat, ATP. Vi har ett litet färdigt energilager ATP och kreatinfosfat, CP, för att vi snabbt ska kunna klättra upp i ett träd eller springa från fienden eller ett farligt djur. Dock räcker ATP och CP tillsammans bara i 5-10 sekunders hårt arbete. Behövs längre språngtur på någon minut för att komma undan fienden måste glykogen spjälkas för att ge nytt ATP. Nackdelen med spjälkning är att mjölksyra bildas med muskelstumhet som följd. Men förhoppningsvis överlever man! När vi räddat oss från faran och sitter där i trädet och flåsar tar vi in nytt syre, som antingen kan omvandla mjölksyran till nytt glukos och sedan glykogen eller användas för vidare energiutvinning, och snart är vi redo för en ny fight.

Kroppen har två sätt att framställa energi till muskelarbete, anaerobt och aerobt. Aerob framställning betyder att det finns tillräcklig tillgång på syre i muskeln för förbränning och slutprodukterna blir energi, koldioxid, värme och vatten. Vid anaerob tillverkning av energi finns det inte tillräckligt med syre och glykogen spjälkas och det bildas förutom energi, koldioxid, värme och vatten även mjölksyra. Energin används till att bilda nytt ATP.

ATP och CP är färdigställd och färdigförpackad energi redo att användas direkt. Ren "Just-in-time-teknologi".

I början av en tävling eller ett träningspass tas den största mängden energi från ATP och CP och därefter från glykogen och glukos. Beroende på ansträngningsnivå tas energin från fett respektive glykogen allt eftersom träningen eller tävlingen fortgår. Oftast använder muskeln en blandning av glykogen och fett. Beroende på arbetets intensitet är blandningen olika. Vid "prattempo" är blandningen 50% glykogen och 50% fett och vid kraftig ansträngning tas 100% av energin från glykogen. Allt eftersom aktiviteten fortgår minskar förråden av muskelglykogen och andelen fett för energi ökar. Eftersom det tar längre tid att utvinna energi från fett måste intensiteten sänkas. För att intensiteten ska kunna bibehållas är det viktigt att glykogenlagren varit välfyllda genom en kolhydratrik kost.

Faktorer som avgör vilken energikälla som används under fysiskt arbete.

Arbetets intensitet: Ju högre intensitet desto mer kolhydrater används. Vid promenader används 50% kolhydrater och 50% fett.

Arbetstiden: Ju längre tid arbetet pågår desto mer fett används till energi. Dock måste intensiteten sänkas.

Träningstillstånd: En person som är mer uthållighetstränad har lättare att frigöra fett som energi och kroppens glukogenlager sparas.

Kosten: Med kolhydratrik kost fylls glykogenlagren och mer kolhydrater (glykogen) kan användas under muskelarbetet.


Pusha

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar